Emelie

Jag är en morgonmänniska utan att för den skull utesluta att jag är en kvällsmänniska. Jag gillar att vara vaken helt enkelt. Hade jag inte behövt sova över huvud taget hade jag tyckt att livet vore fantastiskt bra och jag hade haft tid att göra jättemycket mer än vad jag gör nu.

Så började åter en ny termin och alla är utvilade och peppade på att se vad det nya året har i sitt sköte... mer eller mindre. Det började i alla fall bra med att vi fick veta att vårt projektarbete godkändes trots våra misstankar om att vi skulle behöva komplettera, eftersom många andra grupper gjort mer än vi. Men tydligen så hade vi fått med allt som behövdes utan att överarbeta och det kändes otroligt bra. Nu väntar jag bara på svar rörande tentan (som kändes bra) och sen är den biffen kirrad.

Hittade just ett lite dåligt citat från ett blogginlägg av mig, 2011-01-28:

Jag har blivit helt insnöad på smink från LimeCrime nu. Produkter som är otroligt färgglada, har jättevackra namn, kommer i urgulliga förpackningar så man blir som ett barn på nytt, och som verkar jättefina enligt ett flertal bloggare/tidningar/etc etc. Det har varit lite drama kring företaget för ett par år sen (googla för att veta mer), men jag hoppas och tror att det blivit bättre nu, och känner dessutom egentligen inte att det behöver påverka mig. Hur många företag har egentligen ett fläckfritt förflutet?
















Kommer bild på det totala resultatet nästa vecka!

Ett (tillfälligt?) snabbt återhopp till bloggarenan.

Jag skulle läsa igenom mina anteckningspapper såhär lite snabbt innan min tenta som börjar om ca 2 timmar. Inser då att jag inte minns ett skvatt av det jag suttit och skrivit. Har överbelastat min hjärna så pass mycket att den formaterade sig själv och därmed utraderade en hel kurs. Fan. Fan. Fan i helvetes jävla fan.

Känns inte ens värt att gå dit och skriva den. Min kropp, mitt psyke och min själ har gett upp. Min motivation är som bortblåst. Känner mig mer sugen på att skura lägenheten med en tandborste än att skriva denna tenta. Men hey, jag får väl helt enkelt bara skriva den till sommaren istället. Tillsammans med mina 938592304 andra omtentor. Farväl, augustiledighet alt. sommarjobb. Det var kul att nästan ha er inom räckhåll.

Vill ha just nu:

• Safarimacka
• Två avklarade (och klarade) tentor.

Tack.

Idag skiner solen. Jag vaknade till fågelkvitter och jag är ledig idag. Fick VG på den förra tentan och kokar i detta nu extra gott kaffe.

Det är med frid i hjärtat jag ska ta mig an dagens hemsysslor och skolarbete, till skillnad från igår.

Det var en konstig men överlag trevlig kväll igår, med inslag av Trivial Pursuit, vin, skoluniformer, dans och barhäng. Idag är det inte lika trevligt. Det verkar dock som att hela huset, eller kanske hela området här, har anammat samma sinnesstämning som jag. Har inte hört ett knyst ifrån grannarna på hela dagen, inga steg över golvet, inga utdragna lådor, inga smällar i väggarna, ingen som går i trapphuset eller andra ljud som hör lägenhetsvardagen till. Kanske har alla gjort som jag, legat hopkrupna i sina bakiskatakomber till lägenheter och bara bävat inför den kommande måndagen. Först nu börjar jag se tecken på någon form av mänsklig aktivitet, och det är för att traktorn är här och skottar bort den snö som kommit inatt.

Så denna söndag blev en tradig bakissöndag, lite halvt oförberett sådär. Har legat i sängen hela dagen och läst Harry Potter och kollat Top Model i princip. Helt okej för min kropp och fysiska hälsa, medan mitt undermedvetna, övermedvetna och alla medvetanden däremellan skriker åt mig att ta tag i diskberg, skolarbete och städning.

Och jag önskar av hela mitt hjärta att jag vaknar imorgon och upptäcker att det fortfarande är en dag kvar till måndag.

Idag kan jag ha haft världens bästa dag, åtminstone humörmässigt. Började klockan 13.00 men steg ändå upp kl 07.00 och var pigg (trots att jag inte somnat förrän framåt 03.00) och hade en otroligt lugn och skön morgon. Inte ens ett kuggat deltest och en lögnaktig motorvärmare som inte startade som den skulle kunde få mig på dåligt humör (sådana incidenter kan vara fatala för min omgivning i vanliga fall). Satt och drack kaffe i lugn och ro, skrev ett brev till min farmor, njöt av tanken på att gå ut i sol och plusgrader, tittade på alla stackars hundägare som var tvungna att vara ute och plumsa i skogen och kände mig lycklig.

Efter min ganska sega dubbelföreläsning i Tillämpad mikroteori så hämtade jag min bror från tåget, och förgyllde därefter dagen ytterligare genom att proppa lite MAX-mat i magen. När jag sedan skulle köpa batterier på ICA så var det en jättetrevlig farbror i kassan. Jag älskar när det är glada och trevliga människor i kassor. Oavsett hur kass dagen kan ha varit innan så blir man så himla glad när man möts av ett glatt leende och lite trevliga kommentarer, även om det bara är kallprat. Det är liksom det där lilla extra, jag blir alldeles varm inombords (han hade för övrigt inte ens batterierna jag letade efter men han var vänlig nog att tipsa mig om var jag skulle leta istället).

Borde alltid gå runt med blommor som man kan vara beredd att ge till en trevlig människa när man möter en, för ibland förtjänar de det verkligen. Tyvärr händer det inte sådär jätteofta så risken är ju att den som man möter då skulle få en ganska gammal och skrutten bukett... Men det är tanken som räknas.

Just det, jag har även börjat mitt nya liv (för 3850190:e gången, och det blev även en övergångsfas på 28 dagar istället för 1 efter nyår som tanken var från början...) och har köpt en massa roliga frukter att äta ikväll istället för chips. Ska komma i mina svarta byxor igen till sommaren är det tänkt. Och ja, bortse från det jag skrev tidigare i detta inlägg om att jag åt på MAX. Bortse även från att jag har 4 liter Cola i kylen. Man måste ju börja någonstans liksom.

Igår när jag hade en glad och fridfull dag i skolan, på väg tillbaka till föreläsningssalen från lunchen, så stod det två personer och rökte precis utanför ingången till B-huset. Det finns få saker som kan göra mig så ögonblickligt arg som respektlösa rökare, och detta var ett sådant tillfälle.

Folk behöver ju absolut inte röka, utan de har valt det själva, och vill de nu så gärna förstöra sin egen kropp så är det helt okej för mig. Det är alltså inte rökningen i sig som är problemet. Problemet uppstår istället när dessa individer tvingar på mig (och alla andra oskyldiga förbipasserande) sin last. Jag har gjort ett aktivt val i att låta bli rökningen, och då räknar jag inte med att mot min vilja insupa effekterna av den i alla fall när jag rör mig på offentliga platser.

För konstigt är det ju att man måste stå precis vid ingången till en byggnad jämt när man ska röka. Det är inte varmare 1 meter från ingången än 10 meter från ingången. Och orkar dessa rökare (sina trasiga lungor till trots) ta sig 10 meter runt hörnet så skulle jag, liksom många andra, bli 10 gånger gladare. För det är inte kul att vandra genom ett stinkande rökmoln så fort man ska in/ut, och röken drar för övrigt in i byggnaden också.

"Men vi är ju utomhus, då skadar det ingen" har jag fått höra ett flertal gånger från olika individer. Konstigt. Jag tror nämligen att det är precis lika skadligt att få din rök blåst i ansiktet när jag står i utomhusluft som i inomhusluft. Skillnaden är kanske att det inte riktigt sätter sig i kläderna/håret på samma sätt. Och mitt största problem är ju inte att jag skulle gå omkring och oroa mig för lungcancer hela tiden, utan problemet för mig är helt enkelt att det är grymt störande för röklukt är så äckligt så jag kan spy.

 

Hur många gånger har det inte hänt att man suttit på en uteservering i sommarsolen och fikat och haft det bra, och så börjar personen intill bolma som en atlantångare och den goda kanelbullen man höll på att äta istället får en distinkt arom av tobaksrök. Tack så jävla mycket.

 

Eller alla gånger man stått i en större folksamling, t ex på festivaler, i trånga köer eller liknande, och så börjar personen bakom en att röka. Man har ingenstans att fly och dessutom står personen i fråga så nära en att det bara är en tidsfråga innan ens hår/kläder/hud kommer att brännas på cigarettglöden (detta gäller i synnerhet på t ex festivaler, då även alkohol är inblandad).

 

För att inte tala om de gånger man stått i busskurer, gått ut för att hämta luft utanför krogen, suttit i parker, på stränder osv.

Och när man på jobbet tvingas jobba extra mycket för att somliga måste "ta en rökpaus" hela jävla tiden. Gå och rök på rasten, herregud. Varför ska ditt egna val att bli beroende av nikotin ge dig rätten att ha mer betald rast än alla andra? Ett löneavdrag för rökare hade suttit fint, förutsatt att de beter sig såhär då. De vettiga människor som endast röker på sina vanliga raster har jag ingenting emot.

 

Är otroligt glad över den ändå relativt nya lagen om att förbjuda rökning på restauranger och på krogen i alla fall. Ett stort steg i rätt riktning, och jag hoppas den utvecklas till att även inkludera andra offentliga platser.

 

Kan du inte röka med respekt för andra så får du väl börja snusa istället. Då skadar/stör du ingen annan än dig själv, och jag kunde inte bry mig mindre om du blev sjuk. Du drar bara en större börda på vården och den offentliga sektorn på grund av ett töntigt beslut som du fattade i dina glansdagar när du var 14-15 år gammal. Dessutom kostar det dig själv en massa pengar.

 

Kalla mig dum, men jag ser inte alls logiken i det hela.

En favorit i repris med en lista över saker jag avskyr (observera att särskrivningar samt folk som inte blinkar i rondeller anser jag vara så djupt rotade och ofta omtalade att de knappt längre behöver nämnas, de har liksom en stående plats i min hatlista). De visas ej i specifik rangordning.

• När folk inte kan acceptera att folk kan ha andra åsikter än ens egen, utan då kommer med ”argument” som att man ”är dum i huvudet” eller ”[sätt in valfri förolämpning]” om man tycker som man gör. Detta berör i huvudsak politiska och religiösa åsikter, men också vardagliga och världsliga ting. Här räknar jag även in de personer som bara MÅSTE pracka på andra sina åsikter. Exempel: ”Men du är ju äcklig om du äter kött.”
  ”Röstar man på det partiet har man något fel i huvudet.”
  ”Om man inte lagar ordentlig mat till sina barn så är man inte någon bra förälder.”
  Stackars enkelspåriga, barnsliga och osäkra satar.
  
  
• OnePiece. Alltså inte detta utan den här. Förklaring överflödig.
  
  
• Människor (främst tjejer i åldrarna 13-20 år) som går omkring i grupper om 3 eller fler personer, och som uppenbarligen utan undantag alltid måste gå på rad (även om man går i korridorer, på trottoarer eller på andra smala ställen där man ofta får ”möte” eller har folk bakom som vill gå förbi). Varför kan man inte gå ihop i någon sekund? Funderar på att skaffa skor med vassa sporrar eller något så man kan ge dem ett härligt hugg i smalbenet nästa gång man omilt måste klämma sig emellan.
  
  
• Ungefär 50 % av alla Facebook-användare. Då det är så många olika saker jag stör mig på när det gäller användandet av Facebook så får det en helt egen lista här nedan. Måste nästan ge ut en bok med Facebook-vett och etikett.

• Folk som uppdaterar ca 2000 gånger om dagen, med helt onödiga saker som ”Nu går jag och duschar”/”Ska kolla en film” (FRUKTANSVÄRT intressant) eller ”Åh, det är sol ute!” (Nej, är det verkligen det? Jag kan ju absolut inte kolla själv.).
  Bör dock tilläggas att om man uppdaterar fler än 3 gånger per dag så spelar det nästan ingen roll hur intressanta saker man skriver, så spännande liv kan man faktiskt inte ha. Och inlägg i news feed behöver inte just vara en statusuppdatering, även inlägg från Twitter/Bilddagboken/bloggar (där minst lika onödiga och ointressanta saker skrivs), olika quizresultat, incheckningar på platser (VARFÖR skulle någon över huvud taget bry sig om att du sitter i biblioteket eller är och tränar i detta nu?), och så vidare räknas också som helt onödigt. Visst får man lägga upp saker, men snälla, gör det med måtta, och fundera en extra gång på om alla dina 300 vänner (more or less) verkligen är intresserade av att få veta att du åt två bananer till frukost.
  
  
• Folk som skriver låttexter som statusuppdateringar. Detta kan ske av flera anledningar. Det kan vara en låttext som på något sätt agerar som en undertryckt hint till lämplig person.
  Tips: Jag rekommenderar då att man istället talar med personen i fråga. Helst privat.
  Det kan också vara för att man vill visa åt alla att man ska ut på fest eller är på fest, och därför skriver en rad ur en festlig låt som på något vis berättar att man ska slå klackarna i taket.
  Tips: sjung textraden med de personer du ska på fest med istället, eller skriv att du ska ut som en normal statusuppdatering.
  Slutligen kan det helt enkelt vara för att man tycker att en låt är bra och hoppas att en massa personer som kan låten ska trycka på ”gilla” när de känner igen låttexten, enbart för att man inte hade något annat att skriva men ändå kände ett grymt stort behov av att statusuppdatera.
  Tips: Skaffa ett liv.
  
  
• De människor som skriver saker som ”Fyfan vad vissa människor är dumma i huvudet…” eller ”Hoppas du är nöjd nu. Du vet vem du är.” eller ”Ååååh vad arg/besviken/less jag blir…” eller ”Jag är så korkad!” endast för att väcka uppmärksamhet. Målet med en sådan statusuppdatering är att folk ska kommentera saker i stil med ”Men gumman då, vad är det som har hänt? <3 <3 <3” och då ska man svara ungefär ”Nej, vi tar det inte på Facebook, jag ringer dig sen, det är privat”.
  ...
  VAD FAN LÄGGER DU UT DET PÅ FACEBOOK FRÅN FÖRSTA BÖRJAN FÖR DÅ OM DET ÄR SÅ JÄVLA PRIVAT?!?! Om du är arg/besviken på någon, var mogen nog att ta upp det med personen i fråga istället för att mer eller mindre subtilt hinta om det i en statusuppdatering som alla kan läsa. Och om du nu måste lägga upp det så alla kan se så ska du fan kunna svara på vad det egentliga problemet är också inför alla. Uppmärksamhetstörst i sin renaste form.
  
  
• Par som jämt måste skriva kärleksmeddelanden i varandras loggar. Saker i stil med ”Hej älsklingen pusselipusspuss <3 <3 <3 Jag hjärtar dig och du är fin. <3 <3 <3 <3 Jag vet att jag egentligen bara kan säga det här åt dig eftersom du sitter i samma rum som jag, alternativt skicka detta som ett sms eftersom det är dig det ska gå fram till och ingen annan har väl egentligen något med detta att göra, men jag bara måste skryta om vår kärlek på Facebook så ALLA kan och måste läsa detta! Hjärta hjärta puss och kram sötis <3”
  
  
  
• FarmVille och liknande spel (inklusive alla idiotiska inbjudningar man får från de personer som faktiskt spelar).