Emelie

Idag var en ganska seg tisdag. Jag känner mig inte riktigt tillfreds med allt, något, inget, över huvud taget. Jag känner mig otålig, som om jag väntar på något viktigt. Jag vet liksom bara inte vad det där viktiga är för något, men jag fortsätter vänta.
Dagarna går inte nog fort och jag förstår inte vart jag har bråttom i livet, det är ju nu jag ska stå still och bara leva och ha kul, njuta av livets glansdagar när de är som allra bäst. För det är väl nu det är meningen att de ska vara som bäst? Nu och ett par år framöver, sen går det bara utför.

Det känns som att jag inte har så mycket motivation bara. Dock har jag motivation till att träna för en gångs skull, en ekvation som jag inte riktigt får ihop.
På tal om ekvationer så ligger jag barbariskt mycket efter i matten, och det gör mig lite ledsen. Fast att det ger mig ångest är nog lite mera korrekt uttryckt.
På tal om ångest så kommer även den krypande med otåligheten, ångest för allt möjligt, stora och små saker hit och dit som jag avsätter alldeles för mycket tankeutrymme åt.
På tal om tankeutrymme så vore det ibland praktiskt att tömma huvudet på onödig information (ungefär som i Harry Potter).
På tal om onödig information så borde jag byta ut all sådan mot nödvändig information, såsom fjällens klimat som jag har prov på denna fredag.
På tal om fredag så vore det otroligt skönt med helg.
På tal om helg så ser jag mycket fram emot Kajsas fest, trots att min kropp skriker att jag definitivt borde ta en paus av det slaget nu på en gång. Men man kan ju inte äta kakan och ha den kvar, så jag får prioritera.
På tal om kakor så borde jag definitivt sluta fika hela tiden, och endast ägna mig åt träning. Se där, då var cirkeln sluten.

Nu ska jag hoppa i säng och på tal om att hoppa så hoppas jag att min förbryllande, oförklarliga otålighet har gått över till imorgon. Jag blir så rastlös på något vis.
Dröm sött bitches, och stort grattis till Kajsa som blev vuxen kvinna idag!