Emelie

Ibland tror jag nästan jag börjar ändra åsikt om barn. Jag är ju inte direkt den som är mest känd för att älska barn, men igår och idag efter uttröttande, tinnitusframkallande arbetsdagar så värmde det mitt hjärta när jag fick kramar av några av barnen och fick höra saker som "Emelie, det är så roligt att du är här med oss!" och "Emelie, du har så vackert hår". Och vad är det man brukar säga, av barn och fyllon får man höra sanningen? Haha. En av dem gav mig en teckning, dessutom. Kan det bli bättre?

Tyvärr är det ju så att alla inte är såhär fina, det finns ju några såna där som man aldrig kommer undan och som triggar igång bus och stök bland alla de andra barnen som i övrigt är lugna. Men de var så få denna gång att jag inte tror det spelar så stor roll :)