Lördag
"Liten" sammanfattning av fredagen:
Det var en sån där fantastiskt härlig dag. Åtminstone om man börjar räkna från klockan tjugo över 10, för då var biologiprovet avklarat. Men den människan (US) måste skaffa sig en normalare tidsuppfattning. Ganska stort prov och vi fick bara en timme på oss, och med 5 minuter kvar av tiden så hade hela klassen typ halva provet kvar. Vi tjatade till oss 20 minuter extra men det blev stressigt som bara den. Men det gick, det kändes faktiskt som att det gick ganska bra till och med. Sedan hade vi matte, en mycket slö lektion som mest bara gick åt till att rita fula älgar i matteboken och fula sig i största allmänhet. Det blev inte mycket gjort, men vad gör man. Vi fick även sluta tidigare eftersom Georg tyckte så synd om oss efter biologiprovet, och han var nog lite less på oss när älgar var viktigare än matten... Men men, omoget eller ej så blev vi glada. Sen gick vi på Annis och tjockade oss eftersom det var ganska äcklig mat i skolan. Jag blev så mätt att jag mådde illa hela dagen (och mådde även en aning illa imorse. Jag antar inte att det var på grund av Annis men det uppkom då iaf. Nu har det gått över!). Efter ett evighetshål med kortspel och några fina citat så hade vi kemi i en timme, ganska oseriöst det också, men alla var övertrötta och det kan inte hjälpas.
Aj jävlar, nu spillde jag te över mitt ben. På tal om det så köpte vi igår ett gott te (som jag dricker/spiller nu): Twining's Voyage Brazilian Baía med smak av vanilj, kakao och kokos. Kan låta konstigt med kakao i te men det var faktiskt hur gott som helst.
Ursäkta avbrottet, nu tillbaka till gårdagens händelser. Efter kemin gick jag, Robert och Henke upp på stan, Robert avgick en stund och sen anslöt han sig igen. Jag köpte ögonfransböjare (som var dålig :( ), deo, ansiktskräm, hårfärg, samt ett par knästrumpor som inte alls var det som jag sökte efter - jag ville ha kritvita, men det fanns inte, så nu har jag typ ett par krämvita (intresseklubben antecknar), vet inte om det funkar ens men det får man väl se en dag. Annars var det ett onödigt köp men hur många sådana har jag inte haft i mina dagar..?
Efter stan så for jag och pappa på OK och hämtade mina skor som kommit till slut - de såg inte riktigt ut som på bilden men de var fina ändå, men de var lite hårda och smala i tårna, men jag tror det blir bra när man fått gå in dem lite. Sen bar det av till Signalen där det storhandlades mat, och allt var frid och fröjd ända tills vi kom till kassan. För vad står framför oss, om inte ett par pensionärer som fungerar med en medelhastighet av ungefär 1 meter i kvartalet? Detta är både min och min fars (kanske mest min fars) mardröm, för inga människor i världen får så mycket spunk av sega människor som vi.
Nåväl, pappa började lasta upp grejer på bandet för tanten stod framme vid kassan och såg ut att börja betala. Så plötsligt hör vi ett litet utrop: "Nej... Men hoppsan, den här var visst inte min." Det visar sig att tanten inte alls höll på att börja betala, utan hon stod framme vid kassan och tog upp varorna ur korgen, och sedan gav hon kassörskan varorna direkt ur handen. Sedan väntade hon på att varan skulle bli inslagen och rulla ner till bortre änden av bandet innan hon tog nästa. Det tog ungefär ett halvår. Pappas humör började svaja. Han började ilsket stapla upp ett varuberg på den lilla del av bandet som var disponibelt medan han väntade på sin tur. Jag gick till bortre änden för att börja packa ner maten sedan när pappa väl fick börja registrera sina köp.
Ja, efter många om och men då så fick tanten betala. Det blev 1089 kr sade kassörskan. Tanten utropade förskräckt: "Nej men oj! Så dyrt!" och kassörskan, som såg less ut, sade ingenting. Handlar man för så mycket får man väl räkna med att betala också... Nåja, tanten betalade i alla fall. En femhundring. En femhundring till. Paus. Sedan kom hon på att hon behövde ge henne mer, och efter en evighets tjorv med småpengar verkade det lösa sig. Äntligen fick vi börja betala för våra varor!
När pappa precis skulle börja betala så störtar tanten tillbaka till kassan (hastigheten ökade med ungefär en halvmeter/kvartal) och kungör att hon minsann inte fått använda sina rabattcheckar, det var ju därför det blev så dyrt! Hon frågade om hon fick använda dem nu. Kassörskan förklarade att det inte gick då hon redan betalat, och dessutom så hade hon inte ens dragit sitt ICA-kort. Tanten började nu tjorva om att börja föra över beloppet på ICA-kortet istället så hon fick använda sina rabatter. Pappa såg ut att vilja döda, kassörskan såg ut att vilja dö. Tanten ville prompt ha sina rabatter. Kassörskan förklarade återigen att det inte gick om hon inte dragit ICA-kortet, och inte när hon redan betalat, men att rabatterna fanns kvar på ICA-kortet så om tanten bara var smart nog att dra det nästa gång så skulle hon kunna använda dem. Tanten fattade till slut och gick. Pappa blev glad. Jag blev glad. Kassörskan blev glad. Alla fick frid :)
På kvällen så umgicks jag med Henke, Robert, Jim, Carro, Jonte, Emil och inte minst Matti! Vi försökte kolla Hellboy II men skivan laggade så det sket sig. Jag var inte så ledsen för det för jag höll på att somna, var jättetrött hela fredagen. Sen bar det av hem igen för att sova = skönt.
Idag var också en härlig dag. Jag och pappa har varit på stan. Han köpte en kjol åt mig (äntligen har jag en sån där svart med hög midja! :D) och en jättefin blus samt en lite längre topp och ett par knästrumpor som jag äntligen hittade i rätt färg. Jag blev mycket glad :) Sedan for vi hem igen och åt Ben & Jerry's och drack kaffe. Mums!
Åh vad jag känner mig glad, både igår och idag. Kom att tänka på hur en person uttryckte det en gång: "Man kan inte vara helt glad heller för sen kommer det alltid något att bli besviken för, och då blir man bara ännu mer besviken om man var glad innan det. Bättre att alltid vara beredd på det värsta." Det där var väl inte ordagrant citerat men betydelsen var densamma. Men det är svammel, bra att vara glad så mycket man kan anser jag. Och det ska jag vara.
Ikväll kommer faster + kusin på middag, så det ska bli mysigt. Nu kom min bror också så jag ska terrorisera honom lite, sedan får vi se vad dagen har att erbjuda. Det är ju trots allt lördag!
Det var en sån där fantastiskt härlig dag. Åtminstone om man börjar räkna från klockan tjugo över 10, för då var biologiprovet avklarat. Men den människan (US) måste skaffa sig en normalare tidsuppfattning. Ganska stort prov och vi fick bara en timme på oss, och med 5 minuter kvar av tiden så hade hela klassen typ halva provet kvar. Vi tjatade till oss 20 minuter extra men det blev stressigt som bara den. Men det gick, det kändes faktiskt som att det gick ganska bra till och med. Sedan hade vi matte, en mycket slö lektion som mest bara gick åt till att rita fula älgar i matteboken och fula sig i största allmänhet. Det blev inte mycket gjort, men vad gör man. Vi fick även sluta tidigare eftersom Georg tyckte så synd om oss efter biologiprovet, och han var nog lite less på oss när älgar var viktigare än matten... Men men, omoget eller ej så blev vi glada. Sen gick vi på Annis och tjockade oss eftersom det var ganska äcklig mat i skolan. Jag blev så mätt att jag mådde illa hela dagen (och mådde även en aning illa imorse. Jag antar inte att det var på grund av Annis men det uppkom då iaf. Nu har det gått över!). Efter ett evighetshål med kortspel och några fina citat så hade vi kemi i en timme, ganska oseriöst det också, men alla var övertrötta och det kan inte hjälpas.
Aj jävlar, nu spillde jag te över mitt ben. På tal om det så köpte vi igår ett gott te (som jag dricker/spiller nu): Twining's Voyage Brazilian Baía med smak av vanilj, kakao och kokos. Kan låta konstigt med kakao i te men det var faktiskt hur gott som helst.
Ursäkta avbrottet, nu tillbaka till gårdagens händelser. Efter kemin gick jag, Robert och Henke upp på stan, Robert avgick en stund och sen anslöt han sig igen. Jag köpte ögonfransböjare (som var dålig :( ), deo, ansiktskräm, hårfärg, samt ett par knästrumpor som inte alls var det som jag sökte efter - jag ville ha kritvita, men det fanns inte, så nu har jag typ ett par krämvita (intresseklubben antecknar), vet inte om det funkar ens men det får man väl se en dag. Annars var det ett onödigt köp men hur många sådana har jag inte haft i mina dagar..?
Efter stan så for jag och pappa på OK och hämtade mina skor som kommit till slut - de såg inte riktigt ut som på bilden men de var fina ändå, men de var lite hårda och smala i tårna, men jag tror det blir bra när man fått gå in dem lite. Sen bar det av till Signalen där det storhandlades mat, och allt var frid och fröjd ända tills vi kom till kassan. För vad står framför oss, om inte ett par pensionärer som fungerar med en medelhastighet av ungefär 1 meter i kvartalet? Detta är både min och min fars (kanske mest min fars) mardröm, för inga människor i världen får så mycket spunk av sega människor som vi.
Nåväl, pappa började lasta upp grejer på bandet för tanten stod framme vid kassan och såg ut att börja betala. Så plötsligt hör vi ett litet utrop: "Nej... Men hoppsan, den här var visst inte min." Det visar sig att tanten inte alls höll på att börja betala, utan hon stod framme vid kassan och tog upp varorna ur korgen, och sedan gav hon kassörskan varorna direkt ur handen. Sedan väntade hon på att varan skulle bli inslagen och rulla ner till bortre änden av bandet innan hon tog nästa. Det tog ungefär ett halvår. Pappas humör började svaja. Han började ilsket stapla upp ett varuberg på den lilla del av bandet som var disponibelt medan han väntade på sin tur. Jag gick till bortre änden för att börja packa ner maten sedan när pappa väl fick börja registrera sina köp.
Ja, efter många om och men då så fick tanten betala. Det blev 1089 kr sade kassörskan. Tanten utropade förskräckt: "Nej men oj! Så dyrt!" och kassörskan, som såg less ut, sade ingenting. Handlar man för så mycket får man väl räkna med att betala också... Nåja, tanten betalade i alla fall. En femhundring. En femhundring till. Paus. Sedan kom hon på att hon behövde ge henne mer, och efter en evighets tjorv med småpengar verkade det lösa sig. Äntligen fick vi börja betala för våra varor!
När pappa precis skulle börja betala så störtar tanten tillbaka till kassan (hastigheten ökade med ungefär en halvmeter/kvartal) och kungör att hon minsann inte fått använda sina rabattcheckar, det var ju därför det blev så dyrt! Hon frågade om hon fick använda dem nu. Kassörskan förklarade att det inte gick då hon redan betalat, och dessutom så hade hon inte ens dragit sitt ICA-kort. Tanten började nu tjorva om att börja föra över beloppet på ICA-kortet istället så hon fick använda sina rabatter. Pappa såg ut att vilja döda, kassörskan såg ut att vilja dö. Tanten ville prompt ha sina rabatter. Kassörskan förklarade återigen att det inte gick om hon inte dragit ICA-kortet, och inte när hon redan betalat, men att rabatterna fanns kvar på ICA-kortet så om tanten bara var smart nog att dra det nästa gång så skulle hon kunna använda dem. Tanten fattade till slut och gick. Pappa blev glad. Jag blev glad. Kassörskan blev glad. Alla fick frid :)
På kvällen så umgicks jag med Henke, Robert, Jim, Carro, Jonte, Emil och inte minst Matti! Vi försökte kolla Hellboy II men skivan laggade så det sket sig. Jag var inte så ledsen för det för jag höll på att somna, var jättetrött hela fredagen. Sen bar det av hem igen för att sova = skönt.
Idag var också en härlig dag. Jag och pappa har varit på stan. Han köpte en kjol åt mig (äntligen har jag en sån där svart med hög midja! :D) och en jättefin blus samt en lite längre topp och ett par knästrumpor som jag äntligen hittade i rätt färg. Jag blev mycket glad :) Sedan for vi hem igen och åt Ben & Jerry's och drack kaffe. Mums!
Åh vad jag känner mig glad, både igår och idag. Kom att tänka på hur en person uttryckte det en gång: "Man kan inte vara helt glad heller för sen kommer det alltid något att bli besviken för, och då blir man bara ännu mer besviken om man var glad innan det. Bättre att alltid vara beredd på det värsta." Det där var väl inte ordagrant citerat men betydelsen var densamma. Men det är svammel, bra att vara glad så mycket man kan anser jag. Och det ska jag vara.
Ikväll kommer faster + kusin på middag, så det ska bli mysigt. Nu kom min bror också så jag ska terrorisera honom lite, sedan får vi se vad dagen har att erbjuda. Det är ju trots allt lördag!