Emelie

Igår var ingen bra kortspelardag. Vi (jag, Matti, Henke, Axel, Robert, och Rova kom lite senare) spelade Chicago när en utsökt bra film var avverkad och Jim och Carro hade gått. Det gick som inte så bra för mig. Alls. Och alla vet ju att jag är en hur dålig förlorare som helst. Bra exempel är den gången jag förlorade i Monopol hos Sara (det är typ 8 år sedan eller nåt) och därefter gömde spelet i flera år framöver bara för att slippa spela - och mest troligt förlora - igen. Tror jag bara spelat det en gång sedan dess, hata Monopol. En annan välbeskrivande anekdot är Gin Rummy i Danmark sommaren 2003, eller det för jävliga spelet Alfons Kuliga Kojspel som jag och min bror spelade för ungefär 10 år sedan... Nåja.

I alla fall. Det gick inte så bra för mig i Chicago, medan det för alla andra gick hur bra som helst (främst Henrik). Efter ungefär 4 omgångar insåg jag att allt skulle gå åt helvete, så jag spenderade mina omgångar i tystnad medan aggression sakta bubblade upp i kroppen. Till slut nåddes någon sorts gräns där jag var tvungen att börja släppa ut ilskan i små svordomar och arga uttryck, samt i viss mån uttryck för hur mycket jag avskydde turnissar som fick ha det bra men inte jag, och när sedan folket kring bordet (inte alla) började terrorisera mig så stegrades detta ännu mer.
Bristningsgränsen nåddes när jag efter ca 220 omgångar äntligen hade skrapat ihop 16 futtiga poäng - alla andra hade ca 454968936 poäng var - och jag äntligen fick ta Chicago, och samtidigt fick såpass bra kort att det faktiskt hade potential. Sagt och gjort, och jag var säker på att det skulle gå bra ända till sista kortet. En fatal spader sexa. Förhoppningsvis hade alla gjort sig av med sina spader innan, tänkte jag, eftersom jag lagt ut några höga spaderkort i min vinstparad. Så sexan åkte ut, och till min stora fasa såg jag Mattis neutrala ansiktsuttryck förvridas till ett lyckligt leende, hur han lättat släppte ifrån sig en liten flämtning - och lade ut spader knekt. Spader jävla knekt. Jag fick backa bakåt 15 poäng, så jag hade ett kvar. ETT. Jag sprängdes lite inombords och kastade alla mina kort på Matti och vrålade så gott det gick utan att väcka hans familj. ETT POÄNG! Jag ville döda någon.

Olyckligtvis så sa Robert en kort stund därefter en ödesdiger kommentar för att retas, olyckligtvis så satt han bredvid mig. Där var alla gränser tänjda tills de sprack. Jag slog till honom av all min kraft :( Förlåt. Det värkte i handen ett bra tag efteråt, märkte det först när jag lugnat ner mig, stackarn måste ha fått hur ont som helst. Tur att jag är ganska svag då...

Sedan gick det fortsatt åt helvete, och efter att ha stängt in mig på toaletten i ett tappert försök att lugna ner mig så insåg jag att situationen var ohållbar. Robert ansåg också att jag inte var kapabel att spela längre. Jag lade mig i soffan för att titta på TV i lugn och ro istället, utan förluster. Tyvärr övertalade Axel mig att komma tillbaka till min misär, men den varade inte länge för sedan vann någon som jag inte minns vem, det hela är ett töcken eller så har jag bara förträngt det. Aldrig mera Chicago. Antingen det eller så får någon lobotomera mig... Jag är ju en samhällsfara. Blir tvångströja nästa gång vi spelar, om det blir någon.

Internet var borta under hela gårdagen och ända fram till nu. Dessutom hade jag inga pengar på mobilen heller så jag kände mig helt handikappad. Då var man ju tvungen att ringa till folk från hemtelefonen, alternativt sitta och vänta på att någon skulle kontakta mig. Förfärligt. Det senare var det som hände. Nästan hela gårdagen gick åt till att göra ingenting, jag hann läsa ut Hannas bok så hon får tillbaka den och så började jag på Mannen som dog som en lax av Mikael Niemi och än så länge verkar den lovande. Jag tränade faktiskt också, vilket var skönt. Sen har jag bara druckit te och svamlat runt, på nåt sätt så fick jag tiden att gå ändå. Sen ringde Henke och Robert och jag umgicks senare med dem plus Axel och Matti, vi kollade Zombie Strippers som jag inte hade alltför höga förväntningar på, och den var helt mongo - men rolig. Inte direkt djup om man säger så, men vad väntar man sig av Jenna Jameson? Paco ägde. Och som vi diskuterade igår: den var bara rolig och störd helt igenom, ingen moralisk vändning i slutet som på de flesta komedier. Så vill man ha en kväll där man bara får skratta och låta bli att tänka så rekommenderar jag den filmen starkt.

Ja i alla fall så har dagen inte ägnats åt nåt särskilt. Nu måste jag skynda mig och lämna in filmen på Statoil och sen ska vi se nån konstig ödlefilm som jag glömde namnet på men den är... konstig. Sa Henke och Axel. Nu bråttom!

Igår hade jag och Robert varit tillsammans i ett år och det skulle ju såklart firas. Ingen överflödig lyx eller så men det var mysigt :) Vi (jag) lagade kycklingrullar (inte såna man får på pizzarestauranger, detta är nåt helt annat) som blev riktigt bra om jag får säga det själv, inte lika bra som mammas men man kan inte få allt här i världen... Vi åt tills vi höll på att sprängas båda två, man blir proppmätt på två rullar, jag åt tre bara för den goda sakens skull och Robert fick i sig hela 5 stycken... Sedan höll båda två på att dö i soffan medan vi kollade Idol. Eller jag låg och dog i soffan mest, Robert gick och bakade brownies som blev mycket goda. Ja, vi är feta.
Efter Idol kollade vi 21, som var en väldigt bra film tyckte jag. Till det blev det åtskilliga brownies och cola, jag måste ha gått upp ca 42 kilo igår, usch. Denna lördag får väl istället vigas åt nyttighet som omväxling. Men hur som helst så tycker jag det var jättemysigt igår, och man behöver såna kvällar ibland. Bara i lugn och ro och frid.

Idag har jag faktiskt tänkt träna, otroligt nog. Tror jag ska springa ett tag åtminstone, sen får tiden utvisa vad som sker därefter. Känns som att jag fläskat så himla mycket den sista tiden, måste verkligen skärpa mig, både för ekonomins och för hälsans (och samvetets) skull.

Just nu längtar jag till Halloween, jul och nyår och 2009 i största allmänhet. Och våren. Tills dess får man väl sysselsätta sig så gott det går, och det ska jag göra nu. Jag känner mig glad och nöjd och tillfreds. Det enda som stör mig är att jag inte har några pengar på mobilen och jag har inte riktigt råd att fylla på, måste ha pengar till alla stundande julklappar/födelsedagspresenter... Men men, man kan ju inte vara okontaktbar heller så det får bli en liten uppoffring.
Nu ska jag städa mitt rum.

Åh, jag noterade igår att GinaTricot öppnat webbutik. Plötsligt dök den där känslan upp som jag så väl känner igen. Den som alltid smyger runt hörnet och bara väntar på bästa tillfälle att hoppa fram. Som får det att klia i fingrarna och allt man vill göra är att slösa, slösa, slösa, på saker man egentligen inte behöver, men den underbara känslan av nya kläder under fingertopparna klår den ödesdigra känslan av att inte känna någonting alls i plånboken. Oftast. Jag hatar mig själv lite. Men åh, kläder är så skoj, så skoj. Fort gick det, sen hade jag klickat in varor för över 1500 kr i varukorgen. Men jag beställde ingenting! Det skar i hjärtat att inte göra det.
Däremot så beställde jag just en topp från Josefssons... Som jag ämnar ha på nyårsafton. Här är man välplanerad! Men så blir ju också plånboken ganska välsanerad. Hihi, gud vad jag är bra på ordvitsar...          :(

Fick gå tidigt, nästan direkt, från kemin idag, jag var klar med allt för en gångs skull! Jag behövde bara få en av mina kemiska teorier bestyrkta av SP. Sen gick jag, glad i hågen, hem för att njuta av att inte ha kemin hängandes över axlarna. Åh så skönt det var. Nu har jag bara matte och lite svenska att tänka på. Fast sen ska jag ju i och för sig plugga kemi och biologi under lovet, samt göra klart svenskan som jag inte bestämt mig för ännu. Idag har jag ändrat ämne ungefär 73 gånger och jag börjar bli less. Har ingen en bra idé om vad jag ska hålla ett femminuterstal om? Helst nåt som inte tråkar alla till döds. Krångel.

Nej nu ska jag sörja mina shopparsynder och lämna datorn en sväng, till förmån för bok och te. Högst underskattad syssla i dagens samhälle må jag säga. Dessutom måste jag ju läsa ut boken så att Hanna får tillbaks den nån gång, nu när jag har tid :) Det är ju nu den är som mest spännande så jag tror jag blir klar ganska snart.

Kom hem från skolan för ett tag sen, älskar onsdagar! Har bara två lektioner, idrott och matte, börjar först kl 10. Idag var det dans på idrotten tillsammans med MSP och TE. Kul! :) Hade gärna fått vara dans varje gång för min del, trots att jag är helt värdelös på det. Men ändå. Och innebandy hade också varit helt okej att ha oftare. Efter lovet så är det dock bad och det hatar jag :( Tur att det bara är en lektion, men det blir väl till våren igen. Måste göra livräddningen samt simma 1000 meter, det har jag inte gjort än... Nåja det är avklarat på två lektioner.

Har ganska mycket matte att göra så borde nog sätta igång med det på ett hörn, sen ska jag på Synsam för att kanske byta linstyp, mina svider så himla mycket så jag kan inte ens fungera normalt. Jag ska också kolla på nya glasögon, så kanske man kan använda dem i skolan också nån gång. Mina gamla är inte särskilt fina alls, men men.

Plötsligt så drabbades jag av en aning ångest. Jag måste ju rösta i valet i september nästa år, för första gången. Då måste man ju börja intressera sig för politik också, uff vad jobbigt. Jag har ju ingen aning om vad jag ska rösta på, det finns ju inte något parti som uppfyller alla mina krav riktigt. Jag kanske skulle starta ett eget... :)

Nej nu blir det matematik före politik.

Nu har jag kommit på vad jag ska skriva om till talet på svenskan: Baader-Meinhofligan. Tycker det är ganska intressant. För er som inte vet vad det är säger jag bara: läs på och bli lite allmänbildade! Eller lyssna på mitt tal som ingen kommer förstå nåt av ändå. Jag ska kolla filmen Der Baader Meinhof Komplex som kom ut nyligen en dag också men orkar inte ännu.
Idag har jag för övrigt varit ute och övningskört. Det gick hur bra som helst ända tills jag skulle köra hem igen, för då blev jag plötsligt jättestressad av bilen bakom (som tutade och gjorde allt för att få mig ur balans :/) och fick en miljard motorstopp. Med pulsen uppe i 5980 så kom jag mig ändå hem till slut, men helt bra kändes det inte. Jag skulle ju sluta när jag var på topp :( Men men. Bättre lycka nästa gång kanske.
Jag har även bokat tid på Synsam, ska undersöka om jag kan byta typ av linser eftersom dessa svider så mycket, kolla synen igen samt kanske köpa nya glasögon, så jag inte alltid behöver ha linser. Hoppas det blir bra.
Nu borde jag göra matte, engelska och kemi, men hoff, så jobbigt det kändes. Nåja, ska väl sätta igång med matten eller engelskan, det är det som är nödvändigast.


Uppdatering: jag gjorde typ 3 tal i matten, färdigställde dock det sista av engelskan. Resten får bli imorgon. Imorgon blir det för övrigt dans på idrotten, NVs flickor ska såklart upprätthålla kjoltraditionen. Det blir som så mycket roligare om man får klä upp sig åtminstone litegrann - dessutom blir vi ju snyggast ;)

Idag var en trött dag, i alla fall på morgonen och nu på eftermiddagen. Men jag har överlevt!
I skolan hände inte så mycket. Engelska som mest gick ut på att lyssna på GN, skriva om blixtar och rita humlor med Henke och Robert (och Klara på ett hörn). Biologi som bara gick ut på att skriva av det US skrev på tavlan. Sen hem, äta fil, slöläsa en överbliven Aftonbladet Söndag och sen somna i soffan med tidningen i hand. Det var skönt. Jag vaknade upp till doften av mat, pappa hade kommit hem och lagat en jättegod kycklingwok, den måste göras fler gånger för det var hur smarrigt som helst. Därefter diskade jag, hade på Bob Dylan, Johnny Cash och Foo Fighters i iPoden medan jag gjorde det och plötsligt så var disken inte så tråkig längre, det bara flöt på och vips så var man klar. Tänk vad lite bra musik kan göra.

Vidare så har jag hängt upp lamporna i mitt fönster (de som jag tog ner när jag hängde upp julstjärnan förra året). Jag är så mirakulöst snabb. Och snart ska de ner igen, hoff. Jaja, den dagen, den sorgen.

Nu vet jag inte vad jag ska hitta på. Ska börja med att kolla lite Scrubs så får man se sen :)

Idag har nästan hela dagen gått åt till att rensa igenom mina garderober i ett tappert försök att återfinna mina försvunna strumpbyxor. Jag hittade dem inte :( Var kan de vara? Om det är någon som har varit hemma hos mig och sett ett par gråa strumpbyxor med såna där diamantformade rutor på i nåt hörn så kan ni väl säga till? Men jag antar att de har hamnat i något rum under huset där allt som försvinner i detta hus hamnar. Tänk vilken lycka att hitta allt som har försvunnit genom tiderna! Allt från omaka strumpor till kemiböcker, skolkataloger, pengar, prydnader, headset och örhängen och allt möjligt... Nåväl, däremot så hittade jag Roberts försvunna vita tröja samt rensade ut tre kassar med kläder som diverse släktingar och sånt kan få ärva + en massa som jag slängde, så nu har jag lite mer plats. Det känns ganska skönt. Varför ska man spara på sånt man inte använder egentligen? Nu är det då tomt på såna kläder!

Det är annat som behöver rensas ut också, skrivbordet, bokhyllan samt byråns översta låda där allt som ligger framme hamnar (man kan göra ordentliga fynd där!). Men det får bli en annan dag. Snart kommer Henrik och kanske nån annan, jag vet inte, och då ska vi kolla Eternal Sunshine of the Spotless Mind och kanske möjligtvis Ringu, inte helt säker. Har bara sett amerikanska The Ring (jag var för övrigt rädd för TVn i mitt rum ganska länge efteråt, man ska inte se skräckfilm vid ung ålder), aldrig japanska originalet, så det ska bli intressant.

Imorgon är det måndag igen. Tiden bara rusar iväg, jag hinner inte med. Hur som helst, jag hoppas på att vi får tillbaka biologiproven och i övrigt hoppas jag bara på att veckan tar slut fort så jag får njuta av höstlovet.
Trots att jag inte hinner med så känner jag mig otålig. Jag vill att året ska ta slut, jag vill att jag ska fylla 18, jag vill ha sommar igen. Men det kommer väl så småningom.

"Liten" sammanfattning av fredagen:
Det var en sån där fantastiskt härlig dag. Åtminstone om man börjar räkna från klockan tjugo över 10, för då var biologiprovet avklarat. Men den människan (US) måste skaffa sig en normalare tidsuppfattning. Ganska stort prov och vi fick bara en timme på oss, och med 5 minuter kvar av tiden så hade hela klassen typ halva provet kvar. Vi tjatade till oss 20 minuter extra men det blev stressigt som bara den. Men det gick, det kändes faktiskt som att det gick ganska bra till och med. Sedan hade vi matte, en mycket slö lektion som mest bara gick åt till att rita fula älgar i matteboken och fula sig i största allmänhet. Det blev inte mycket gjort, men vad gör man. Vi fick även sluta tidigare eftersom Georg tyckte så synd om oss efter biologiprovet, och han var nog lite less på oss när älgar var viktigare än matten... Men men, omoget eller ej så blev vi glada. Sen gick vi på Annis och tjockade oss eftersom det var ganska äcklig mat i skolan. Jag blev så mätt att jag mådde illa hela dagen (och mådde även en aning illa imorse. Jag antar inte att det var på grund av Annis men det uppkom då iaf. Nu har det gått över!). Efter ett evighetshål med kortspel och några fina citat så hade vi kemi i en timme, ganska oseriöst det också, men alla var övertrötta och det kan inte hjälpas.
Aj jävlar, nu spillde jag te över mitt ben. På tal om det så köpte vi igår ett gott te (som jag dricker/spiller nu): Twining's Voyage Brazilian Baía med smak av vanilj, kakao och kokos. Kan låta konstigt med kakao i te men det var faktiskt hur gott som helst.
Ursäkta avbrottet, nu tillbaka till gårdagens händelser. Efter kemin gick jag, Robert och Henke upp på stan, Robert avgick en stund och sen anslöt han sig igen. Jag köpte ögonfransböjare (som var dålig :( ), deo, ansiktskräm, hårfärg, samt ett par knästrumpor som inte alls var det som jag sökte efter - jag ville ha kritvita, men det fanns inte, så nu har jag typ ett par krämvita (intresseklubben antecknar), vet inte om det funkar ens men det får man väl se en dag. Annars var det ett onödigt köp men hur många sådana har jag inte haft i mina dagar..?

Efter stan så for jag och pappa på OK och hämtade mina skor som kommit till slut - de såg inte riktigt ut som på bilden men de var fina ändå, men de var lite hårda och smala i tårna, men jag tror det blir bra när man fått gå in dem lite. Sen bar det av till Signalen där det storhandlades mat, och allt var frid och fröjd ända tills vi kom till kassan. För vad står framför oss, om inte ett par pensionärer som fungerar med en medelhastighet av ungefär 1 meter i kvartalet? Detta är både min och min fars (kanske mest min fars) mardröm, för inga människor i världen får så mycket spunk av sega människor som vi.
Nåväl, pappa började lasta upp grejer på bandet för tanten stod framme vid kassan och såg ut att börja betala. Så plötsligt hör vi ett litet utrop: "Nej... Men hoppsan, den här var visst inte min." Det visar sig att tanten inte alls höll på att börja betala, utan hon stod framme vid kassan och tog upp varorna ur korgen, och sedan gav hon kassörskan varorna direkt ur handen. Sedan väntade hon på att varan skulle bli inslagen och rulla ner till bortre änden av bandet innan hon tog nästa. Det tog ungefär ett halvår. Pappas humör började svaja. Han började ilsket stapla upp ett varuberg på den lilla del av bandet som var disponibelt medan han väntade på sin tur. Jag gick till bortre änden för att börja packa ner maten sedan när pappa väl fick börja registrera sina köp.
Ja, efter många om och men då så fick tanten betala. Det blev 1089 kr sade kassörskan. Tanten utropade förskräckt: "Nej men oj! Så dyrt!" och kassörskan, som såg less ut, sade ingenting. Handlar man för så mycket får man väl räkna med att betala också... Nåja, tanten betalade i alla fall. En femhundring. En femhundring till. Paus. Sedan kom hon på att hon behövde ge henne mer, och efter en evighets tjorv med småpengar verkade det lösa sig. Äntligen fick vi börja betala för våra varor!
När pappa precis skulle börja betala så störtar tanten tillbaka till kassan (hastigheten ökade med ungefär en halvmeter/kvartal) och kungör att hon minsann inte fått använda sina rabattcheckar, det var ju därför det blev så dyrt! Hon frågade om hon fick använda dem nu. Kassörskan förklarade att det inte gick då hon redan betalat, och dessutom så hade hon inte ens dragit sitt ICA-kort. Tanten började nu tjorva om att börja föra över beloppet på ICA-kortet istället så hon fick använda sina rabatter. Pappa såg ut att vilja döda, kassörskan såg ut att vilja dö. Tanten ville prompt ha sina rabatter. Kassörskan förklarade återigen att det inte gick om hon inte dragit ICA-kortet, och inte när hon redan betalat, men att rabatterna fanns kvar på ICA-kortet så om tanten bara var smart nog att dra det nästa gång så skulle hon kunna använda dem. Tanten fattade till slut och gick. Pappa blev glad. Jag blev glad. Kassörskan blev glad. Alla fick frid :)

På kvällen så umgicks jag med Henke, Robert, Jim, Carro, Jonte, Emil och inte minst Matti! Vi försökte kolla Hellboy II men skivan laggade så det sket sig. Jag var inte så ledsen för det för jag höll på att somna, var jättetrött hela fredagen. Sen bar det av hem igen för att sova = skönt.

Idag var också en härlig dag. Jag och pappa har varit på stan. Han köpte en kjol åt mig (äntligen har jag en sån där svart med hög midja! :D) och en jättefin blus samt en lite längre topp och ett par knästrumpor som jag äntligen hittade i rätt färg. Jag blev mycket glad :) Sedan for vi hem igen och åt Ben & Jerry's och drack kaffe. Mums!

Åh vad jag känner mig glad, både igår och idag. Kom att tänka på hur en person uttryckte det en gång: "Man kan inte vara helt glad heller för sen kommer det alltid något att bli besviken för, och då blir man bara ännu mer besviken om man var glad innan det. Bättre att alltid vara beredd på det värsta."  Det där var väl inte ordagrant citerat men betydelsen var densamma. Men det är svammel, bra att vara glad så mycket man kan anser jag. Och det ska jag vara.

Ikväll kommer faster + kusin på middag, så det ska bli mysigt. Nu kom min bror också så jag ska terrorisera honom lite, sedan får vi se vad dagen har att erbjuda. Det är ju trots allt lördag!

Nu är jag ofokuserad. Sista pluggdagen, imorgon är jag fri. Får se hur provet går. Men i alla fall, ofokuserad. Det leder i sin tur till att jag börjar grubbla på en massa skumt.
Just nu funderade jag lite på hur mitt liv sett ut om jag gjort andra val än de jag gjort här i livet. Om jag umgåtts med andra personer, bytt umgängeskretsar tidigare/senare i livet, kanske gått på en annan skola, valt en annan gymnasielinje. Vem hade jag varit idag? Vilka hade jag umgåtts med? Hade jag haft en annan stil, varit en annan person? Hade jag haft bättre eller sämre självförtroende än det jag har nu, hade jag betett mig annorlunda?
Jag hade velat se en film om hur mitt liv hade kunnat vara med små ändringar i svunnen tid. Både till det bättre och till det sämre. Fast helst bara till det sämre för annars hade jag kanske ångrat mig... :P Men just nu är jag nöjd med det jag har. Väldigt nöjd. Det har varit körigt och tjorvigt och tjafsigt tidigare, men nu känns det ändå hyfsat och lite till. Jag är glad :) Och jag hade inte velat ändra på någonting tror jag, som det är nu. Och trots allt, varför ska man älta saker som ändå inte går att ändra? Fast det hade ju varit intressant ändå... Den som en dag skapar ett redskap som kan visa mänskligheten (och mig) hur det hade kunnat vara hade fått en applåd eller två av mig. Sen hade jag kollat det, och sen kanske ångrat att jag kollat för man mår kanske bäst av att inte veta, att vara nöjd som det är, oavsett om det varit bättre eller sämre. Men nyfiken får man ju allid lov att vara :)

Det var dagens fundering. Nu biologi.

JAG HATAR BIOLOGI.

Kvällens uppgift: Plugga biologi.

Status just nu: Trött, vill hamna i koma i min säng istället för ovanstående. Har inte kommit långt med min börda.

Syssla just nu: Allt utom att plugga. Inkluderar: film, fundera ut klädval till stundande fotografering, spela Harpan (jättekul), en stilla fundering över hur planeringen ska bli imorgon. Enbart dagens I-landsproblem alltså. Men barnen i Afrika slipper i alla fall biologi.

Nej nu måste jag skärpa mig. Jag vet inte ens hur vår biologilärare sätter våra prov. Förhoppningsvis så är de relativt lätta, dock har vi en miljon sidor att läsa. Obarmhärtigt. Men det är dags att sätta igång! Godnatt, bröder och systrar.

Imorgon tänker jag inte se ut som en smurf på bilden :)

Så, nu förklarar jag pepparkaksfilsomröstningen avslutad. Här är resultatet:

Människor som gillade pepparkaksfil: 2 st
Människor som ogillade pepparkaksfil: 1, plus mig själv, alltså 2 st (fast egentligen 3 eftersom jag tillhandahåller denna omröstning och därför har rätt att rösta dubbelt!)
Människor som inte har smakat pepparkaksfil: 3 st.

Det blev alltså i sanning oavgjort. Klurigt. Men jag saknar flera röster från de som vanligtvis besöker min blogg. Fy på er folk som inte röstar. Men men, bättre lycka nästa gång och god jul i stugan.
Nu fick jag ångest inför julpyntningen som stundar om typ två månader. Hänga upp julstjärnor är som inte min grej, jag blir bara arg och börjar hata julen när det tjorvar. Att koka knäck är inte heller min favoritsyssla för de brukar inte bli så ätbara. Men men, detta får skjutas åt sidan för nu har jag andra saker som tynger mig. De kallas i folkmun:

• Matte
• Kemi
• Biologi
• Engelska
• Lite svenska

Där de överstrukna är sånt som jag färdigställt innan jag började bloggandet. Men matten och svenskan tar jag imorgon, för nu blir det biologi för hela slanten. Prov på fredag, hujedamig. Men men.

Så bar det av till Jukkas under fredag-lördag, där dessa aktiviteter hölls:

• Laga och äta tacos
• Kolla Idol
• Diverse lekar och sånt (woho!)
• Äta hundratusen kilo godis/chips och dricka en massa pepsi
• Spela Gin Rummy
• Diskutera presidentvalet i USA, det höga björnbeståndet i år, växthuseffekten och annat kultiverat (ja vi är pensionärer).
• Fota en massa skit

Och bilder blev det! En hel del faktiskt. Och jag tänkte ladda upp dem här men eftersom uppladdningsverktyget inte verkar vilja lyda idag så får man helt enkelt använda fantasin och enbart tänka på hur snygga vi (jag, Henke, Matti) faktiskt är. Lätt som en plätt.

När jag kom hem så somnade jag helt tvärt på min säng under dagen, och vaknade 3,5 timmar senare och förstod ingenting. Jag tror jag aldrig sovit så länge på dagtid. Men jag drömde en rolig dröm, alltid nåt. Efter mat och sånt så bar det av till Matti, där jag tappade ett av mina favoritörhängen :( Jag höll på att tappa båda, men ena hänget satt kvar i örat och bara den där lilla ploppen på baksidan var borta. Det andra örat var helt tomt. Jag gick ut på en letarsväng på Mattis gård i mörkret med en liten ficklampa till hjälp, jag hittade båda plopparna men inte det andra hänget :( Alltså måste den ju vara där på gården någonstans, om inte annat så har den följt med kläderna in och ramlat av när jag tog av mig jackan, och isf ligger den och gömmer sig i Mattis hall. Ska väl dit och söka idag när det är en aning ljusare.
I övrigt så kollade vi Shaun of the Dead och spelade Gin Rummy. Jennie, Evelina, Axel och Henke var också där, bör väl nämnas. Gin Rummy är svårt att spela på två.

Idag ska huset städas, kemin ska göras, biologin ska pluggas, örhänget ska sökas och jag ska duschas. Det var väl det då. Ämnar sätta igång nu direkt så man kan få lite fritid sen.

Hela dagen kan sammanfattas med ett ord: träningsvärk. Snacka om att vara otränad. Det var inte direkt ett superhårt pass igår men idag kan jag knappt gå, antar att det kommer bli ännu värre imorgon. Fy för den lede. Men det är bara att härdas! Jag velar fram och tillbaka på gymkort. Men det känns som att det, ännu en gång, bara blir att kasta pengar i sjön - jag var ju inte direkt frekvent besökande av gymmet då när jag faktiskt hade ett gymkort. Men om jag bara kunde få den där lilla extra motivationen så hade det ju gått galant. Hade inte någon kunnat erbjuda mig typ 10 000 om jag sköter träning osv ordentligt ett tag framöver? Bara sådär så att jag kommer igång. Då hade jag definitivt varit motiverad. Men frågan är ju vem som är villig att ställa upp, jag gissar på ingen alls. Och så fortsätter jag vara en hösäck :P

Nu börjar man känna av vintertorrheten som så brutalt slår ner på en. Hyn blir hur bångstyrig som helst, håret blir så torrt att det överreagerar och blir fett ungefär 2 sekunder efter att man har duschat, händerna och läpparna är konstant fnasiga, svidiga och allt annat än mjuka och lena, såsom händer och läppar faktiskt ska vara. Men jag laddar upp med en miljard krämer och lypsyler och alla möjliga sorters återfuktande prylar som jag tänker missbruka hela vintern, så får vi se hur det går med den saken.

Inatt tänkte jag sova gott, och så fort detta inlägg är avslutat så ska jag hoppa i säng. Eller tja, borsta tänder och sånt först såklart. Sen får jag hoppas att jag inte drömmer om att jag brottas med kobror inatt för då sover man inte så gott. I alla fall så vill jag vara full av ork, för imorgon bär det av till Jukkas där vi måste ta kontroll över vårt område direkt (dvs det eftertraktade så kallade VIP Corner). Får man inte tag i VIP Corner så är det ingen mening alls att vara där. Eller tja, man får ju njuta av tacos och gott sällskap, och lite SingStar på ett hörn. Alltid mysigt.

Nej, godnatt på er, gott folk.

Hela veckan (visserligen har bara halva gått) har jag varit så trött, så trött. Tröttare än vanligt. Sovit jättedåligt och i och med det presterat jättedåligt om dagarna. Nu är jag också helt sjukt trött. Vilade i 20 min på soffan men jag tror det bara slutade med att jag blev ännu tröttare och segare än jag var innan. Jag hade velat lägga mig i nån sorts kuvös, med bara bekvämlighet och total tystnad och sova konstant i ett dygn. Åh så underbart det hade varit.
Det bästa vore ju om sovandet inte tog upp någon tid alls, utan bara poff så var man utvilad för flera timmars sömn men man har ändå bara sovit i några minuter. Fantastiskt. Då hade jag haft så mycket mer tid att göra onödiga saker, och jag hade varit utvilad som få. Eller så önskar jag mig bara en tidsmaskin, helt enkelt.

Nu måste jag undersöka en sak här. Jag verkar vara den enda i hela stan som inte är särskilt förtjust i pepparkaksfil, detta julfenomen som sprider sig som en löpeld genom Svea Rike år efter år. Jag kan äta det, visst, men jag föredrar typ jordgubbsfil eller vanlig fil eller nåt, pepparkaksfil är som så sliskigt.

Så kommentera gärna med svar om vad ni som läser anser om pepparkaksfil. Jag måste få veta sanningen.

Nu känner jag att jag är produktiv här, sanna mina ord. Jag är klar med matten (även dagens) och snart kommer Henrik hit och planen är att göra färdigt kemin (låt oss hoppas att den genomförs. Det hade varit en stor tyngd som lyfts från mina axlar. Jag ska även renskriva lite i vår kvintessens av biologiarbetet och sen vet jag inte mer. Jo just ja, jag har beställt vinterskor, de var riktigt fina på bilden, nu hoppas jag att de är lika fina i verkligheten och att de är riktigt varma och sköna så jag kan mysa i dem hela vintern lång.

Jag blev nästan lite besviken när snön smälte bort och det blev någorlunda varmt (läs: ej minusgrader) igen. Då fick jag ju inte ha min vinterkappa som hänger oanvänd i garderoben :( Det är ju lite tråkigt, men men. Det lär ju komma snö så det både räcker och blir över så småningom.

Idag vaknade jag upp och skådade ut genom fönstret; marken (och allt annat för den delen) var täckt med snö. Fast det var den i och för sig igår kväll (natt) också så jag var inte överraskad, det var bara lite mer nu.

Gårdagen var inte full av extravaganta händelser men man behöver inte alltid det, jag tyckte den var mysig. Faster och mina kusiner + Olle och Kina kom förbi och vi åt god grillad mat som hade fått världens bästa marinering, jag ville äta ihjäl mig men lite hyfs får man faktiskt ha. De stannade till långt in på natten. Även Matti, Rova och Robert besökte mig, och vi spenderade större delen av kvällen i källaren, där vi spelade allehanda kortspel (läs: Chicago och Gin Rummy). Det var nöjsamt förutom den lilla period då jag fick nollställa mig i Chicago vid 49 hela poäng. Skitregler i ett allmänt skitspel :( Men det gick över, och jag får väl skylla mig själv antar jag. Chicago var faktiskt inte så tråkigt, bara jag som är världens sämsta förlorare. Till er som berördes av det: jag ber om ursäkt för att jag var den surigaste människan i världen igår :P

Av de saker jag skrev upp att jag skulle göra igår så genomfördes endast tre, eller två och en halv, rättare sagt. Det var då lövkrattningen och umgänget med div. släktingar. Jag laddade även ner lite musik men långt ifrån allt som jag tänkte ladda ner från början. Nåja, den tiden kommer så småningom.
Idag har jag inte så noga planerat men jag tänkte klämma in att kolla två filmer plus att göra matte och kemi. Åtminstone matten, kemin har jag till torsdag på mig att göra. Men det fixar sig.

Nu snöar det helt förskräckligt mycket. Det blir väl att ta fram vinterkappan så småningom, det har jag sett fram emot ett tag nu :) Det enda som saknas är ett par snygga, varma, fodrade vinterstövlar. Jag har inte hittat något par som passar in på den bild jag har i huvudet men kanske en vacker dag så.

Dagens projekt:

• Kolla med tandläkaren om det går att åtgärda mina känsliga tandhalsar, jag är less på att det ska ila och värka i framtänderna hela tiden. Inte ens Sensodyne hjälper längre! :( En Emelie med evig tandvärk är en sur Emelie.
• Kratta massor av löv så vår gård ser respektabel ut.
• Umgås med faster, kusiner, bror och far, vi ska grilla och mysa och ha det allmänt lördagsbra!
• Om inte något hjälper mot ilningarna i tänderna så ska jag ta till slägga och tång och åtgärda saken på mitt sätt (med våld). Sedan får jag helt enkelt låta bli att öppna munnen under min resterande livstid.
• Dricka massor av kaffe. Mums.
• Fixa resten av bildmaterialet till alla album i iTunes-biblioteket.
• Ladda ner en massa låtar som jag förut har älskat men av någon anledning glömt bort att de fanns. Plus en massa annat som jag nyligen upptäckt.
• Eventuellt matte och kemi.

Igår köpte jag en mössa. Äntligen hittade jag en som var någorlunda bra. Den var inte riktigt som jag hade tänkt mig men jag tror den funkar bra ändå. Dyr var den inte heller, en hundring är definitivt värt att slösa för att hålla öronen varma i vinter. Nya vantar köpte jag också, tur det, för en vante från mitt förra par har jag tappat bort, och mina ännu äldre vantar är så fulla av hål och är redo att repa upp sig själva vilken sekund som helst. Dessutom är de nya fodrade och varma och supersköna. Jag ska även införskaffa nya vinterskor snart (typ nu till veckan) men jag måste hitta ett par som ligger mig varmt om både hjärtat och fötterna. Hittade två st potentiella par igår men är inte säker, jag måste ha bättre smakråd än Henrik och Robert som bara rycker på axlarna åt allt jag visar. Fy, pojkar.

Nu ska jag i alla fall göra mig klar, känner mig slö och ofräsch och sitter här i nyss uppstigen-fasen (fast jag steg upp för flera timmar sedan). Det enda jag åstadkommit idag är att ta på mig kläderna och åka och hämta kaffe samt lämna cyklarna i förrådet med pappa. Nåväl, det är i alla fall någonting.

Uppdateringar kommer kanske sen. Jag vet inte riktigt vad som händer idag men man får ta allt som det kommer.

Om man nu ska ta fram någonting bra med att ha mycket att göra i skolan så är det den underbara känslan man får när ett av alla miljarder projekt är avslutade. Till exempel biologin. Jag har redovisat idag och kan nu se mig själv som färdig. Bara något litet att lägga till på sammanfattningen men det är fort gjort så jag anser mig vara färdig. Skönt att vara i den andra gruppen, grupp 3 och 4 fick ha det i skallen hela helgen! Jag har lämnat det bakom mig nu. Hehu.
Även matten avslutades ju tidigare i veckan så provet behöver man inte tänka på längre. Dock ska jag jobba några tal hemma i helg men det var lätt och inte särskilt mycket så det är inte så noga.
Det enda som verkligen stör mig just nu är kemin. Vi hade ingen kemi idag trots allt och det innebar att jag inte fick hjälp med det jag fastnat på. Ska försöka krångla mig igenom det i helgen.

Ikväll blir det film hos Robert i alla fall med lite folk. Mys :)

Usch, jag hatar torsdagar. Så himla sega. Vi gick ungefär en kvart tidigare från kemin, egentligen skulle jag vara klar med alla uppgifter på kapitel 1 till imorgon men har har typ hälften kvar och jag vet inte om det bara är jag som är trög eller nåt, men jag fattar verkligen ingenting. Nåja, vi har en halvtimmes arbetstid imorgon också och Henke skulle hjälpa mig ikväll med några uppgifter. Det är omänskligt och högst inhumant att ha kemi i en och en halv timme på torsdag eftermiddag, man kan inte sluta först klockan 16.25! I alla fall inte när man har kemi sista lektionen. Förra året hade vi datakunskap och det var slött och lätt och man behövde inte tänka, man satt typ bara där, och då var det som inga problem. Men kemi, precis som fysik, suger verkligen livet och glädjen och orken ur en. Det går bara inte. Får se hur det blir imorgon.

Nu ska jag kolla klart Miami Ink, sen skulle Henke komma och så ska vi kolla Idol, och sen så får jag bara hoppas att de där skummisarna inte kommer hit ikväll för då blir jag mest troligt rädd.

Fredag imorgon! Äntligen. Färdigställda planer:

• Lövkrattning
• Umgänge med Jim på lördag eller söndag (det var ett tag sedan sist)
• Star Wars episode II

Det var väl det då. Uppdateringar kommer sen, nu blir det tv.

Vi fick tillbaka proven idag. Det gick bättre än jag trodde, dock inte så bra som jag alltid önskar precis innan det landar framför mig. Men jag kommer aldrig bli nöjd om jag inte byter hjärna med någon och slutar ha sådan förbannad prestationsångest. Men jag är född sådan så det lär väl aldrig ändras om jag inte blir hjärntvättad.


Vidare, och på tal om ingenting, så hoppas jag att Barack Obama vinner presidentvalet i USA så småningom. Han verkar vettig. Och kanske kan han börja se till att USA ratificerar Kyotoprotokollet och slutar bete sig som barnungar på andra sidan Atlanten. Ingen annan i världen som har skrivit på avtalet har gått bakåt i utvecklingen/ekonomin genom att minska utsläppet av växthusgaser, istället har man hittat andra, bättre lösningar, vilket alla måste göra ändå så småningom. Bush flyttade bara fram frågan, och med tanke på hur mycket USA står för utsläppen så är det bara ren idioti att inte skriva på. Men som sagt, förhoppningsvis får vi lite förändring. Jag gillar egentligen inte mycket som USA gör (politiskt sett/ekonomiskt sett) men det är deras land och trivs de där så visst, kör hårt. Men jag gillar inte att Sverige ska se upp så mycket till dem och försöker vara som USA i mångt och mycket. Bah.