Emelie

Igår kväll beslöt jag mig för att sova tidigt, och min bror hade samma tanke. Dock visade det sig snart att vi, som vanligt, kom på bättre tankar när vi väl hade lagt oss. Vi började således slumpa fram frågor på 118 100:s framsida, och fick fram en hel del roliga frågor med minst lika roliga svar som vi skrattade gott åt, övertrötta som vi var. Här är några godbitar:




De bjöd även på ett bra exempel på hur fel det kan bli när man särskriver:


Vadå nu mera avlidna? Var han lite avliden tidigare, men ännu mer nu? Fy skäms.


Och den roligaste kan ha varit denna, som även var med på deras topp 10-lista över populäraste frågorna:


Jag är grymt sugen på att prova bygga ett.


Nu ska jag återgå till fysikens magiska värld. Imorgon har jag dödsprovet som jag haft ångest inför ända sedan jag började ettan. Herregud, ska bli så otroligt skönt att ha det bortgjort, såvida jag nu inte klantar mig totalt och måste skriva om.

Jag är urfattig. Vrålpank. Dödligt barskrapad. Jag äger 54 svenska riksdaler, och jag får inga nya pengar förrän den 25:e. Jag ska alltså leva på 54 kr i 13 dagar till. Under dessa 13 dagar ska jag:

• Betala av två gamla tidningsprenumerationer som jag hade glömt bort, och har därför även fått en påminnelseavgift. Ca 150 kr.
• Betala bort lite skulder till folk; 60 kr åt Rova, 30 kr åt Matti, 500 kr åt pappa, 50 kr åt Chrille. 640 kr.
• Fylla på pengar till mitt kontantkort. 200 kr.
• Åka till Prag och leva livet. Okänd kostnad, men jag anar att det kommer sluta på en dyr summa.

Självklart kommer inget av detta ske. Utom Prag, men dit kommer jag få låna ännu mer pengar av pappa. Vilket i sin tur betyder att när jag väl får min lön den 25e så kommer den försvinna direkt. Jag tror jag kommer få vänta lite med den där skuldbetalningen.

Nu när jag sitter här så tänker jag tillbaka på allt onödigt jag slösat pengar på den senaste tiden. Ätit ute. Åkt till Finland och Luleå. Fikat på stan. Köpt nagellack och smink och hårprylar och sånt. Dumt, Emelie, mycket dumt. Skärpning nu.
Nu åker jag till Kurra för att avskärma mig från pengaslösandets lockelser. Stannar troligtvis där ända tills på onsdag, då vi åker till Prag. Nice.

Idag var jag, ganska oförberett, tvungen att filma min del av dramapjäsen eftersom jag ska vara borta nästa vecka. Hollywood, here I come. Jag kunde inte mina repliker (vilket i och för sig ingen annan kunde helt perfekt heller, eller åtminstone inbillar jag mig det), så fick därför stå med manus i hand. Tappade ändå bort mig på ett flertal ställen, började skratta mitt i allt och hade svårt att hitta min plats i bild. Hade dessutom en extremt bra inlevelse i det jag sa... not. Omtagningar verkade dock inte existera i Jan-Åkes värld så det blev vad det blev. Det bör ju dock tilläggas att vi knappt fått öva på detta alls, jag har ingen tidigare erfarenhet av film och drama och jag visste inte ens att vi skulle filma idag. I övrigt så är jag nog en fantastisk skådespelerska. Såhär bra är jag faktiskt:

...men jag upptäckte just två blåmesar utanför mitt fönster. Jag tror jag är kär i dem. De har så fina färger och så ser de som så glada ut. De hoppar omkring och burrar upp sig och busar.
Jag spillde även te på mina vita byxor för att jag distraherades så mycket av dem. Det behöver egentligen inte säga så mycket eftersom jag alltid spiller saker på mig själv, men ändå. De är fina i alla fall, jag ska nog ta och bli en sån i mitt nästa liv.

Nu över till något som (om möjligt) är ännu roligare än blåmesar. I oktober åker jag till New York och kollar på det här: